Det är lätt att sitta framför datorn och vara kaxig. Tydligen är jag inte så väldigt mycket tillbaka i mitt gamla vanliga det löser sig tänk som jag tror. Fast egentligen vet jag inte vad som ska lösa sig heller. Den normala jag hade lagt allt bakom mig för länge sedan och konstaterat att livet går vidare, orka slösa energi osv. Det var också vad jag trodde att jag hade gjort, men som sagt det är lätt att va kaxig i ensamhet. Det är tydligen en helt annan grej att vara det när man verkligen ställs inför situationen. Ännu värre är det när det som faktiskt händer känns aningen (eller till och med nästan totalt) inkonsekvent. Tror två månader på Gotland kommer göra mig gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar