Touch and go.

Det blev otroligt dåligt med uppdateringar igår. Jag hade lite fullt upp med att ha roligt. En längre historia kommer kanske senare. Nu är jag dock på väg till mamma för att fira mors dag. Ps. Våga inte mobba min fjortisbild. Ds.

Sommarfesten vol. 1

För kvällen har jag en privatfrisör. Känns riktigt lyxigt!

Hämnden är ljuv!

Anna mobilbloggar från Brogården...

I am killing my darlings.

Idag hade jag äntligen skrivit färdigt min ansökan till IKEA... trodde jag i alla fall. Tydligen var den över 1300 tecken för lång för att accepteras av deras ansökningsverktyg. Så efter att ha läst igenom hela texten, tagit bort och omformulerat mig tre gånger har jag fortfarande 262 tecken kvar att skala bort. Jag säger bara en sak... suck!

John Blund efterlyses.

Jag har upptäckt en sak. Jag brukar va tjejen som rycker på axlarna åt det mesta och konstaterar att det ordnar sig alltid på nåt sätt. Om inte annat så ser jag till så det gör det. Ganska snart efter jag kom hem från Trysil hamnade jag i en situation (vilket lär ha märkts här på bloggen) då detta tankesätt var omöjligt i min hjärna. Mina stackars vänner som fick lyssna på all min ångest konstaterade till och med dem att jag brukar inte va sån. En kompis sa till och med till mig att hur förvirrad du än är över saker brukar du kunna prata om dem på ett väldigt sakligt sätt, nu talar du till och med ostrukturerat. Kan ha felciterat något men kontentan är densamma. Det var ju trots allt ett tag sen den här konversationen ägde rum. För ganska exakt en vecka sen konstaterade jag att även om ingenting i mitt liv direkt har ändrats sedan dess är jag ändå tillbaka till mitt vanliga gamla "det löser sig jag". Det känns jätteskönt måste jag säga. Det är inte bara jag som känner så utan mina vänner har också konstaterat det. En av dem konstaterade till och med att nu slipper jag oroa mig för dig längre, kände inte igen dig förut. Under den här tiden när allt mest kändes kaos sov jag precis hur gott som helst på nätterna. Nu när jag inte har nåt att egentligen grubbla över ligger jag sömnlös i flera timmar innan jag somnar och tänker på saker som hände för flera år sedan. Var är poängen med det egentligen och varför kan jag inte sluta med det och sova istället. Igår gick jag och la mig vid midnatt ungefär 02:44 tittade jag på klockan sista gången, då hade jag fortfarande inte somnat.

Modebloggare I am not!

Jag skulle faila ganska snabbt som modebloggare känner jag. Sitter här och funderar på om jag borde skriva nåt om eftermiddagens besök på stan men kommer egentligen inte på nåt som verkar tillräckligt intressant. Trots det köpte jag en klänning och ett linne och min partner in crime också handlade en del saker fast av mer teknisk karaktär. Så istället fick jag tipset att blogga om fusk eller om det var etik. Jag kommer därför nu rakt av stjäla ett stycke ur min väns essä. Samma vän som förövrigt föreslog ämnet.

Utgår vi istället från partikularism, vilket är klassen i de här bryderierna, är det inte rätt att jag fuskar. Om klassens samtliga elever tillåts använda fusklapp finns det däremot inga hinder. Det gynnar samtligas intresse och alla blir nöjda och glada, förutom alla andra elever i hela världen då. För att de ska känna sig rättvist behandlade får vi övergå till universalistisk utilitarism.
Maximal lycka – fusklapp åt alla!

Att fuska sig fram i livet är etiskt sett rätt, vilket även kan påstås om att fuska sig fram i skolan – även om jag ignorerade ett par logiska hål som jag hittade i mitt etiska resonemang som nådde den slutsatsen. Jag fuskade med andra ord, vilket är helt rätt – fast på ett felaktigt sätt.

Fikapaus.

Efter en lång och slitig eftermiddag på stan landade vi på Brogården för lite energipåfyllning.

Drömde konstigt gjorde jag också.

Hade en plan igår som gick ut på att gå upp i hyfsad tid idag och få massa vettigt gjort. Eller iaf ta en dusch innan de stängde av mitt varmvatten kl 10. Kan väl säga att det gick med den här planen som det gör med planer i de flesta fall. Min kropp och hjärna totalvägrade igår att ställa om till sovläge vilket resulterade i att jag vaknade först efter de stulit allt mitt varmvatten i morse. Hur som helst jag har nästan skrivit färdigt min ansökan till IKEA, det enda som återstår är att fixa två meningar som är konstiga, kapa ungefär 7 rader samt att komma på en fantastisk början som gör att de genast vill anställa mig. Nån som har någon bra på lager? Det får dock bli ett senare projekt för nu är mitt varmvatten tillbaka så det är dags för den där duschen och sen en sen lunch och lite shopping på stan med siamesen.

Hadäää!

Varför jag ibland hatar min utbildning.

Följande är hämtat från avigsidan och kommer från en skoluppsats.

Psykologi:
Utan psykoanalys skulle vi aldrig ha fått veta att när vi tänker en tanke så är det inte den tanke som vi tror att vi tänker utan den tanke som får oss att tro att vi tänker den tanke som vi tror att vi tänker.

Försöker ni skrämma livet ur mig?

Jag sätter på min kaffebryggare för första gången på typ ett halvår. Jag har ju trots allt varit utomlands i 5 månader och vet inte om den användes under tiden eller inte. Precis när jag trycker på knappen går ett billarm på utanför. Gissa om jag hoppade högt. Tydligen är det också dags att äta igen och eftersom jag fortfarande är mätt efter lunchen så bestämde jag mig för att äta upp den där äckliga (förlåt, mindre goda) äppelkakan jag köpte på Konsum tidigare i veckan. Skulle bara köpa sallad eftersom jag glömde det när jag var på ICA. Konsum hade tydligen kampanj på sallad så nästan all var slut. Hur som helst köpte slutligen nån babyspenatblandning (som var jättegod men det här inte hit) och eftersom jag var hungrig och låg på energi kunde jag inte motstå den där hembakta? äppelkakan de sålde. Dock var den inte så god som den såg ut.

Liseberg kommer till stan.

Fick precis tipset att binda fast mig i något eftersom det blåser storm utanför fönstret. Så även om personen i fråga menade att jag borde binda fast mig i soffan så är jag helt övertygad om att det är roligare att binda fast sig i träden. Borde bli lite som ett besök på Liseberg med tanke på hur mycket de svänger fram och tillbaka. Fast jag antar att Liseberg får vänta och istället ska jag nog krypa in i min tjocka Trysiltröja och sätta mig i soffan med en varm kopp te.

Three is a magic number.

Eftersom jag är helt värdelös på att komma ihåg att äta när jag går hemma (nej, man blir inte fantastiskt smal och lyckliga av det utan snarare tvärt om tjock, matt och bitter) bestämde jag mig igår för att göra nåt åt det där. Experterna säger ju att man ska äta var tredje timme så strax efter frukost igår räknade jag tre timmar framåt till lunch och för säkerhets skull ställde jag till och med ett alarm. Shit vad man ska äta ofta. Det värsta var nästan att jag insåg hur lite man får gjort på dessa tre timmar. Annars gick min plan ganska bra och det blev nåt ätbart varje gång det var dags. Utmaningen (och för mig känns det lite som en utmaning) fortsätter idag.

Smaklig måltid ;)

Panik

Trodde för en sekund att jag lyckats radera hela min blogg och översvallades just av panikartade känslor. Allt detta för att jag försökte få in en sån där översättningsgrej som gör helt galna översättningar men kan vara ganska praktiskt tänkte jag om någon från nåt annat land skulle råka hamna på min sida. Tror jag ska lägga ner det för tillfället och hålla mig till sånt jag kan. Sova exempelvis.

Dröm sött!

Sassa brassa mandelmassa.

Ålder är en konstig sak, vissa saker växer man ifrån och reflekterar inte så mycket mer över det även om man inte trodde att det var möjligt när man var mitt uppe i dem. Vem trodde att man någonsin skulle tröttna på barnprogram eller hoppa studsmatta när man var liten. (Studsmatta är iofs galet roligt fortfarande ibland). Sen helt plötsligt inser man att vissa saker är man för gammal för även om man önskar att det inte var så. Se bara på Hultsfredsfestivalen, helt galet mycket bra band i år och en del av mig skulle sjukt gärna vilja åka dit men det faktum att jag är 27 år gammal gör att det inte känns som en bra idé. Nu menar jag inte att jag egentligen trånar efter Hultsfred för festivalen i sig utan enbart för att jag vill se banden och vips så känner jag mig gammal igen. Att man växer ifrån Hultsfred den dagen man fyller 20 typ är ju ganska uppenbart, men häromdagen upptäckte jag att jag helt klart växt ifrån? ett annat resonemang. Det är inte så många år sen (inbillar jag mig iaf) sen jag hävdade att lätt duggregn var det bästa vädret att träna utomhus i eller tom spela match i eftersom syrenivån i luften då gör allt så mycket lättare. I förra veckan ställde jag in min springtur av just den anledningen, det duggregnar ute! Det var inte ens ett sånt där jobbigt duggregn utan ett sånt där fint som knappt känns. Så även om vissa saker är uppenbara att man växer ifrån så när växte jag ifrån det där, eller handlar det mer om lathet och dåliga ursäkter till att slippa undan? Jag har inget minne alls att jag ojade mig över vädret en enda gång när jag skulle iväg på träning när jag var yngre avsett väder. Tydligen har jag gått och blivit smygvuxen på äldre dar.

Hur tänkte de nu?

Är det nån som har sett tjejen i Gina reklamen. Det är klart ni har för hon är ju överallt men har ni sett hur hon ser ut i bikini? (Jo, jag vet att det är retuscherat men ändå.) Den reklamen har de haft den goda smaken att placera så jag satt och tittade på den igår när jag satt på Burger King och åt hamburgare. Snacka om aptitförstörare! Så nu återstår ju frågan eftersom det inte var jag som valde bord och plats, försökte personen säga mig nåt? ^^

Bittert

Fick ett mejl av min handledare idag angående uppsatsen och det var inte riktigt vad jag hade hoppats på. De här mindre spännande nyheterna kom han med.

Hej!

Vad jag förstår av kursansvariga så går det tyvärr inte komma in i ett seminarium innan sommaren. Jag kommer ändå skicka din uppsats med mina kommentarer till dig imorgon så att du kan få den i slutgiltig skick så snart som möjligt och du borde kunna gå upp i augusti.

Antar att det bara är att ge sig till tåls till augusti, jag som hoppades på att bli klar nu så jag kunde koncentrera mig helt på jobbet i sommar. Men men, blir inte alltid som man vill med andra ord.

Jag hade i alla fall tur med vädret.

Ska det va sallad i sallad säger du, är du verklige säker på det? Efter min lilla långpromenad (är inte säker på att den är tillräckligt lång för att kallas för långpromenad) bestämde jag mig för att gå till ICA och handla ingredienser så jag kunde göra en pastasallad. Sagt och gjort saker handlade jag för strax över 2oo kr (inte bara till salladen men nästan) och väl hemma inser jag det fantastiska med min shopping. Jag har inte köpt någon sallad!! Antar att det bara är att traska tillbaka till affären en gång till.

Wtf?

Hur är det möjligt att jag missade det faktum att Henke Lundquist var med i Söndagsparty med Filip och Fredrik igår? Tur programmet läggs ut på kanal 5:s hemsida. Frågan är bara hur länge jag ska behöva vänta för naturligtvis har jag redan varit inne på sidan och sett att de inte kommit upp än. Jaja den som väntar på nåt gott osv...

Eftersom jag inte lyckades somna på soffan tidigare så gjorde jag ett försök att lyssna på MTV medans jag försökte. Okej att MTV inte riktigt är känt för att ha en helt uppdaterad låtlista alla gånger och att de ibland spelar väldigt udda låtar och framförallt när de har topplistor av olika slag. Dock spelade de nyss låten som tog hem första priset i undlighet...

God morgon?

Det är otroligt vad snabbt man vänjer sig vid att inte gå upp på morgonen. För mindre än en månad sedan skulle jag redan ha jobbat i nästan tre timmar så här dags. Nu sitter jag i soffan och känner mig som en zombie. Anledningen till denna "tidiga?" morgon är att jag har haft besök av en herre som behövde sina saker som blev kvar här i helgen. Tack och lov att det inte är jag som ska med tåget till E-tuna. Istället ska jag nog lägga mig lite på soffan och titta på nyhetsmorgon där de pratar om fotbollshulliganer och det som har hänt ÖIS så får vi väl se hur länge jag lyckas hålla mig vaken.

Himlens änglar gråter.

Det blev inte så mycket mer av mina carvings, jag somnade i soffan istället. Sjukt skönt ända fram tills jag vaknade av ett otroligt dånande utanför fönstret. Det visade sig att himlen hade öppnat sig totalt och det fullkomligt vräkte ner vatten. Nästan så att den där simturen som föreslogs på fotbollsplanen utan för mig igår såg ut att bli möjlig. Nu ska jag kila iväg på filmkväll och borde redan vara på väg tror jag men jag var tvungen att ge efter för iaf en sak till innan jag åkte (blev flingor med mjölk och banan) och fick därför lite tid över till att blogga också. Dock vet inte personen jag ska till att jag har en blogg tror jag och jag har lite taktiskt valt att inte säga nåt.

Hadäää!

Orutinerat.

Norge har tydligen tagit hårt på mig i vissa avseenden. Jag har tydligen glömt bort hur jag fungerar i vissa lägen. Igår innan jag skulle ut var jag på besök i affären och handlade frukost tills idag. Tanken som däremot borde ha uppenbarat sig i min hjärna är att jag alltid får vissa cravings dagen efter jag har druckit alkohol. Så ända sedan i morse har jag gått runt och suktat efter mjölk och nyponsoppa innan jag äntligen samlade tillräckligt mycket energi för att gå till affären. Väl där fick jag syn på glassdisken och sedan läskkylarna vilket resulterade i att jag genast bestämde mig för att skaffa mig några nya cravings som jag kunde ge efter för. Resultatet blev att jag kom hem med en Calippo (inte colasmaken) en Festis med appelsinsmak, ett paket flingor, två alldeles för gröna bananer (tog de minst gröna men det hjälpte inte), två liter mjölk och en liter nyponsoppa. Glassen försvann på hemvägen och Festisen är uppdrucken så frågan är vilken av de övriga cravingsen jag ska ge mig hän åt nu?

Ha aldrig förfest!

Så har går det uppenbarlige med sängen om man har förfest ^^

Inte en brun nyckelpiga men ändå...

Svaret är: Säsong1 ligger hos Annas mamma säsong 2 hos mig och resten av skiten hos Anna.... Hört på förfesten hos mig...

Kåren fyller 30 år.

Jag borde verkligen vara någon annanstans nu men jag har inte ens tagit mig in i duschen än. Jag kan inte ens skylla på tidsbrist utan bara ren lathet eftersom jag har suttit i soffan sen kl 15 och skulle varit klar till 17. Tur mina vänner inte heller är klara, gissar att de känner mig vid det här laget. Tror min seghet beror lite på att förfest utomhus vid Löga verkar sådär spännande när vädret växlar mellan klarblå himmel och spöregn var 20 minut eller nåt. Så istället gömmer jag mig här i min soffa med min micrade fiskgratäng och ett glas vin. Nu ska jag nog dock pallra mig in i duschen för nåt säger mig att mina kära vänner kommer slå mig när de inser att jag bloggar istället för att duscha eftersom jag sa att jag skulle skynda mig. Fast å andra sidan den ena sitter och pratar med mig på msn så jag misstänker att han förstår att jag inte duschar just nu. Så det är ju faktiskt lite hans fel att jag är sen... eller hur?

Varför jag aldrig blev matematiker.

Tror jag har blivit lite inspirerad av filmen jag såg igår. Änglar och demoner handlar ju lite om vetenskap kontra religion och jag håller helt klart på religionen i det här sammanhanget. Matematiska termer verkar bara leda till problem.

Dock tror jag lättare på evolutionen och forskarnas teori när det kommer till det motsatta könet. Jag menar en bild säger ju mer än 1000 ord ;) Det verkar gå utför för det manliga släktet.

Biobesök

Trots nån form att total mättnad efter middagen insåg vi att man kan ju faktiskt inte gå på bio utan snacks. För övrigt kan jag oxå berätta att Dalo går på bio i sina overaller.

Stress och panik

Jag bara älskar när människan man ska träffa för mat och bio ikväll ringer en halvtimme innan man ska ses och frågar om han kan komma förbi nu. Så kan man ju inte göra mot en tjej!

Inget för de klantiga siameserna.

EMBED-Greatest Exercise Ball Stunt Ever - Watch more free videos

Jag är en dålig modebloggare.

Igår spenderade jag dagen (eller eftermiddagen rättare sagt) med att springa i affärer i Stockholm. Springa var kanske fel ord för bror min var med vilket resulterade i säkert en hel timme inne på MQ på Drottninggatan. Både jag och mamma han prova alla våra saker och bestämma oss innan han ens kommit halvvägs igenom sin klädhög och alla som känner min bror vet hur han fungerar när han ska handla. Han har värre beslutsångest än vad jag har och det säger en hel del. Hur som helst resulterade besöket för min del i en svart klänning och en lila kortärmad bolero med knytning. Bilder kommer kanske senare men just nu orkar jag inte. Köpte även en grå t-shirt (troligtvis den dyraste t-shirten jag köpt i hela mitt liv) med hästar och grejor på. Typisk Eva-Lotta t-shirt lät min brors uttalande om den så jag antar att jag kommer gilla den. Egentligen skulle jag köpta löparskor tänkte jag men eftersom allt nästan stängde efter den "lilla" visiten på MQ kom vi aldrig i närheten av en sån typ av affär. Otroligt jobbigt kan jag känna eftersom det gör det näst intill omöjligt för mig att gå ut och springa idag... Shit vilken otur :P

Tryckfelsnisse ber om ursäkt.

Fick genast en påpekning som jag hade råkat glömma för en sekund. Det heter ju inte bitterbritta längre det heter ju faktiskt bitterEbba. För er som undrar varför kan jag bara säga.. titta på klippet (som faktiskt finns kvar på youtube).

Bitterbritta (igen).

Äh, orka gnälla mer tänker ni säkert men ja nu är jag upprörd igen... Satt hemma och lyssnade på en låt som jag tänkte att den här vill jag lägga ut på bloggen för just idag så berörde den mig lite extra... Dock visade det sig ganska snart att det inte var lika enkelt som jag hoppades på. (Det vill säga att bara surfa in på youtube och kopiera länken till min blogg och vips så skulle ni kunna se låten här). Nej, naturligtvis var jag tvungen att vilja lägga upp den enda låten som inte finns på youtube typ. Ja, jag vet att det plockats bort en hel del musik därifrån det senaste men andra låtar av den här artisten finns där och jag vet att den jag vill ha också har funnits där tidigare. Skam den som ger sig tänkte jag och googlade på låten istället. Efter att ha scrollat förbi diverse lyricslänkar hittade jag (tro det eller ej) en länk till ett youtube klipp. Vilket bara gjorde mig ännu mer bitter eftersom youtube så snällt talade om för mig att "detta klipp är inte tillgängligt i ditt land". Nu undrar ni säkert vad det är för mystisk artist och låt jag egentligen letar efter och från vilket konstigt land det kommer. Det är så otrolig konstigt som en svensk artist! Så varför är Melissa Horns låt Kvar i nått jag lämnat inte tillgänglig för mig i Sverige? Kan inte någon förklara detta fenomen för mig vore jag tacksam. Tills dess får ni helt enkelt nynna på låten själva eller nåt istället för nån version av den här lär det ju inte bli på ett tag.

Alla vägar bär till Rom.

Och helt plötsligt blev det uppenbart.

Följande inlägg hittade jag på tjuvlyssnat.se och kunde inte låta bli att skratta (ett lite sådär igenkännande skratt men det skulle jag aldrig erkänna). Inte undra på att jag är singel. ^^

Men med miljoner teoretiska dollar

Clas Ohlson, Örebro

Två män ~50 står och pratar i kassan.
Man 1: Tänk dagens ungdom, de är aldrig ute längre utan sitter bara framför datorerna.
Man 2: Ja man minns när man själv var ung och lekte. Idag lär de sig inte hederligt arbete!
Man 1: Ja men värst är det för tjejerna.
Man 2 (med höjt ögonbryn): Vad är det med dem?
Man 1 (förskräckt): Ja det finns inte några riktiga män för dem längre! Bara småpojkar som ska nörda framför en dator!

Row row row your boat

Eftersom jag ändå verkar vara en gnällig bitch just nu (lovar att bright and shiny Lotta är tillbaka snart) så tänker jag fortsätta gnälla lite. Eller i alla fall ställa en liten undrande fråga. Sen när är SJs bokningssystem nåt att ta efter? Kanske har det hänt nåt under min tid i Norge men jag har ett svagt minne av att SJs prissättning på olika resor har fått ganska mycket kritik av både resenärer och media. Nu har Destination Gotland gått och gjort precis samma sak. Det betyder att beroende på när jag åker och hur långt i förväg jag bokar kan min resa till Gotland när jag ska dit att jobba kosta 139 -489kr för bara mig som person. Bilen kan variera mellan 198 - 469 kr. Det är ju bara lilla jag och framförallt bara min lilla bil. Imorgon ska jag ringa chefen och fråga hur dags jag börjar jobba och från vilken dag jag har boende så jag kan boka min biljett. Just nu är priserna uppe i över 300kr för bilen och billigaste jag kan komma undan är 252kr om jag kommer fram 00.20 natten innan jag börjar jobba. Suck! Hade det inte varit för att jag beöver bilen och har packning för två månaders tillvaro (övervikt är dyrt har jag hört) hade jag lätt tagit flyget. Okej lite dyrare men 30 min från Stockholm till Visby istället för 3 timmar på en tråkig båt. Undrar om jag ska boka hembiljetten redan nu kanske?

Uppsatsguden är inte på min sida idag.

Det började ju så bra idag. Jag vaknade och kände att idag vill jag skriva på min uppsats. Det har nog aldrig hänt förut. Någonstans där i min uppsatsiver kom jag på att jag har ju faktiskt bokat tvätttid idag och den behöver jag verkligen. De har nämligen gjort om systemet i tvättstugan och gått från att skriva upp sitt namn på ett papper till ett elektroniskt bokningssystem. Det i sig är väl jättebra eftersom ingen numera kan komma in i tvättstugan på min tid. Däremot har det fört med sig andra negativa sidor har jag upptäckt. Tidigare har jag kunnat gå ner och få tvättid tom samma dag (även om man oftast kanske fått vänta en dag eller max två). Har det krisat riktigt har jag kunnat gå ner och tvätta efter kl 22 eftersom tvättstugan varit "öppen" dynget runt. Nu är det tydligen en veckas framförhållning som gäller. Nog bitchat om det nya tvättsystemet och åter till det jag egentligen tänkte skriva. Hur som helst ner och ut! till tvättstugan sprang jag och tvättiden var mycket riktigt bokad idag 11-15. Eftersom klockan bara var strax efter 10 satte jag mig framför datorn igen för en stunds slösurfande innan jag satte igång. Då slogs jag av nästa uppenbarelse, man behöver tydligen tvättmedel om man ska tvätta och mitt blev kvar i Trysil. Så iväg till Konsum (eftersom det ligger närmast) och jag tror tjejen i kassan skrattade lite tyst åt mig när jag köpte 2 pkt tvättmedel och en flaska sköljmedel samt en leverpastej. Tillbaka hem och klockan är nästan 11, ingen idé att sätta igång med uppsatsen nu inte. Sorterar upp tvätten och iväg till tvättstugan och nu springer jag där fram och tillbaka. Roligare kan man ju ha det helt klart. Eftersom mina maskiner inte tar mycket mer än en halvtimme verkar det också ganska jobbigt att sätta sig in i uppsatsen däremellan för så fort jag kommit igång måste jag gå igen. Ska iaf försöka författa ett mejl till min handledare nu innan jag ska ut igen... eller efteråt kankse, var tydligen bara 5 minuter kvar tills det är dags.

Hadäää!

Modebloggning i all ära

Eftersom jag har upptäckt att varje bloggare med ett uns av självrespekt lägger ut hela sitt liv i bilder på sin blogg så tänkte jag naturligtvis inte vara sämre än att jag också kan göra ett försök.

Kvällen spenderades hos den andra siamesen och den här gången höll vi oss till planen och bakade faktiskt den där rabarberpajen (och en liten annanaspaj bara för att). Tydligen har vi numera dålig rutin på denna syssla som var så frekvent återkommande i våra liv hela förra våren. Efter att vi varit i affären och handlat de ingredienser vi saknade och halvvägs in i pajbakandet inser vi att vi totalt har glömt bort att vi borde ha någonting till pajen. Tack och lov för Google och det faktum att man kan hitta allt på Internet Efter att ha letat igenom ett och annat recept på vaniljsås hittade vi slutligen ett utan grädde (vilket vi inte hade tillgång till och länge verkade vara en viktig ingrediens i vaniljsås) och det blev över all förväntan. Allt avnjöts naturligtvis tillsammans med ett Gray's maraton.

Tydligen växer rabarber i systemetpåsar numera

Posa ska man ju också har vi lärt oss

Nu är resten upp till ugnen

I väntan på pajen.

Glömmer man att köpa vaniljsås får man göra sin egen

Varför nöja sig med en när man kan få två?

Bakom kulisserna i bloggvärlden

Dags för ett smakprov!

Så hur gick det då?

Jodå, all disk är diskad, lunch åts i hyfsat skaplig tid och det mesta av röran är fixad. Lite saker som ska upp på vinden bara för så långt räckte tyvärr inte dagens energi. Nu vankas istället paj och Grey's Anatomy maraton hos siamesen på Skjutbanegatan.

Nu jäklar...

Efter att ha suttit hela förmiddagen och gjort en massa "nödvändiga" saker på Internet är det dags att ägna lite tid åt sånt som egentligen borde göras gissar jag. På schemat står diskning, ordningplockande, ett eventuellt besök på vinden och lunch i någorlunda rimlig tid. Spotify är laddat med bra musik och jag har faktiskt lite energi just nu så jag har alla förutsättningar för att lyckas känns det som.

För er som mest letar efter ett tidsfördriv kan jag komma med ett litet tips. Ramlade av en slump in på den här bloggen tidigare idag... Riktigt skön faktiskt.

Jaja, åter till det vettiga gissar jag. Wish me luck!

Ångest och förrvirring.

Hur är det möjligt att sakna en sak men ändå egentligen tro sig vilja ha någonting annat? Vilket osökt leder till min nästa fundering... Hur mycket energi ska jag lägga ner på att jaga det jag tror mig verkligen vilja ha när det finns någonting annat som säkerligen inte är sämre och som jag tror mig kunna få till skillnad mot det andra som verkar ganska omöjligt just nu?

Behöver jag ens säga nåt?

Jag kunde inte riktigt låta bli att stjäla detta fantastiska inlägg från en ung och modig kvinna som vågar prata öppet om så viktiga saker som beroende...


Hjärnfonden

Shopping är roligt och kan verkligen få en på bra humör. Men vart går gränsen till ett sjukligt shoppingbetende? Är det när man tröstshoppar eller när man inte kan sluta tänka på vad man ska köpa nästa gång? Är det när man börjar låna pengar för att kunna köpa det där klädplagget eller den senaste teknikprylen? Eller är det när man börjar ljuga för sin omgivning och gömmer det som man har köpt?

Shoppingberoende liknar faktiskt många andra beroenden. Men det är fortfarande en dold sjukdom så få vill tala om. På www.hjarnfonden.se

finns mer information om beroende och andra hjärnsjukdomar.

Den skam som är kopplad till beroendes är stor hos dem som är drabbade och deras anhöriga. Det medför att många inte får sin diagnos i tid. Gör som jag! Våga tala öppet om beroende, så kanske vi kan hjälpa andra en bit på vägen.

Stöd forskningen för hjärnsjukdomar

"Jag hatar folk, jag hatar folk"

Efter min totala uttråkning i torsdags har helgen varit betydligt mer underhållande. Började med att vara jätteduktig i fredags. En promenad till Rocklunda en "kort" springtur på 2,5 km, uppenbarligen också en promenad tillbaka och sen några armhävningar och situps. Allt detta innan lunch! Ganska precis efter jag svalt min sista tugga av resterna från onsdagens lasagne ringde min telefon. "Hej jag har kommit till stan nu, har du lust att hitta på nåt?" Fortsättningen på samtalet resulterade i att jag blev erbjuden lunch på stan som av förklarliga skäl övergick till en fika. Så efter en panikdusch och lite panikstädning så gav vi oss ner mot det fantastiska centrumet och hamnade slutligen (trots galen blåst) nere vid hamnen och Kajens fik (eller vad det nu heter). Kan tala om att de sålde likadana chokladtårtor som vi hade på hotellet i Norge. Dock bestod min fika inte av den utan av en jordgubbscheescake, en mycket god sådan. Efter att ha suttit där och stundtals svettats massor och stundtals nästan frusit ihjäl övervägde ihälfrysningen slutligen lite väl mycket så vi gav upp. Kvällen fortsatte senare med en sen men fantastiskt god trerätters middag på Å. Det bästa av allt, jag blev bjuden ;) Lite jobbigt dock är att jag inte har en aning om hur mycket middagen gick på för mitt trevliga sällskap la ner mycket (men diskret) energi för att se till att jag aldrig såg vad det kostade. Trevligt och mysigt var det i alla fall. (Frågan är hur mycket nytta min lilla springtur gjorde denna dag) :P

Lördagen fortsatte på nästan samma sätt (dock utan träning). En lunch på SpicyHot även denna gratis (iaf för mig) och senare en fika (som jag envisades med att bjuda på). Väl nere på stan inser jag att det är barnens dag och så många Västeråsare har jag nog aldrig sett i stan samtidigt. Det var folk nästan precis överallt. Inne på SpicyHot var det helt galet och de kändes lite som de halkat tillbaka i till sitt inte världens bästa service mood de hade tidigare. Eller sen när började de tillrättavisa sina gäster för att de inte lyssnar tillräckligt noga när de ropar upp numret på maten. Min gissning är att tar de mer än två steg utanför ytterdörren när man sitter längst bort på uteserveringen så finns det kanske en möjlighet att man hör vad de säger bland alla pratande människor. Är den inte sånt man bara går in i köket och svär över sen. Tro mig, jag vet att alla som jobbar på restaurang hatar folk men är inte grejen med service att vara trevlig oavsett. Missförstå mig rätt nu, klart man inte ska ta vilken skit som helst men ibland borde man nog vara tyst (även om man är sjukt stressad).

Lagom till vi kom hem från stan och däckade i soffan blev det tydligen bestämt att kvällen skulle bestå av ett besök på en bastuflotte med grillning och grejor. Sjukt mysigt och jag kan rapportera att Mälaren är väldigt kall, även om man har suttit i bastun först. Förövrigt kan jag också berätta att de andra tjejerna som var med i bastun säkert var tre storlekar mindre än vad jag är. Och nej jag försöker inte säga att jag är tjock på något sätt, men de var ungefär lika stora som mina småkusiner och inte nog med det, de var vältränade också. Nu vet jag hur jag också vill se ut, frågan är väl bara om jag någonsin har så mycket ork och energi till att ta mig dit. Sak samma tjejerna var jättetrevliga, killarna med för den delen och när vi tröttnat på att basta åkte vi tillbaka in till stan och kom hem lagom till snabbgenomgången och omröstningen på ESC. Bara att gratulera Norge gissar jag poängrekord och allt, det liker vi. Sen var det hem och sova, bastubadande och vårbad gör en ganska mör och allt sug på utgång var som bortblåst.

Nu sitter jag här i soffan och känner ett stygn av avund i hjärtat när jag tänker på de som ska åka till Riksgränsen och åka skidor idag. Visst tittar jag ut genom fönstret och ser sol, blå himmel och massa gröna blad känns skidåkning ganska långt borta men ändå, lite lockar det allt. Nu ska jag ta mig samman och laga lite lunch och försöka låta bli det här med att glömma bort att äta, det brukar inte sluta bra då...

Hadäää!

En helt vanlig torsdagkväll. Eller?

Efter att spenderat en hel dag hemma fick jag ikväll ett fnatt och blev lite rastlös. Så istället för att städa eller nåt annat vettigt jag verkligen borde göra bestämde jag mig för att prova min locktång... Jag tror helt klart jag behöver fortsätta öva men det kan ni ju avgöra själva för jag var naturligtvis tvungen att föreviga mig själv i lockigt hår. ;p

För alla oss som numera hatar CocaCola

see more pwn and owned pictures

Husband hunting bra.

Ja jag vet att det blir många inlägg idag men det här var ju för bra? för att missa. Triumph International Japan har tagit fram en husband hunting bra eller mansjagar-behå som aftonbladet fyndigt har döpt den till på svenska. Kontentan är iaf om jag har förstått det hela rätt att behån har ett räkneverk som ägaren ifråga själv får ställa in beroende på hur lång tid man vill ha på sig att bli förlovad. Det stannar nämligen när man stoppar in en förlovningsring i nån lite rosa hjärtformad sak och då spelar behån en bröllopslåt. Varför är jag inte förvånad över att det är ett Japanskt påhitt?

Bright and shiny igen

Det är lite som de säger i reklamen (för nåt bröd tror jag) att allt blir lite lättare om man äter en ordentlig frukost. Inte för att frukosten i sig kommer med några mirakulösa lösningar men lite gladare och positivare känner jag mig allt. Det liker vi som norrmännen skulle ha sagt.

Jaha ja, undrar vad man ska fylla den här dagen med då. Hade tänkt att antingen ut och gå eller ut och springa men utanför fönstret ser det ut som nån form av halv storm och aningen grått så i väntan på förhoppningsvis bättre väder stannar jag nog inomhus ett par timmar till. Ska nog krypa upp i soffan istället med dagens andra halvliters kopp med te (det är ju så gott) och kanske läsa lite i min bok eller titta lite på nån serie jag inte lyckats följa när jag lämnade landet.

Ha däää!

Jag är en dålig människa.

Eftersom det uppenbarligen inte gick så bra det här med att blogga i Norge tänkte jag göra ett nytt försök nu när jag är hemma igen. Min tid i Norge har varit fantastisk på många sätt och det har varit som att leva i en liten bubbla där alla problem inte är större än "jag måste jobba över och jag vill verkligen inte" eller "shit jag är ju ledig idag och har ingen frukost hemma". Ett annat återkommande problem var också "jag vill verkligen gå ut och festa ikväll men jag börjar jobba 05:30 imorgon och har ett jobb där man får en skriftlig varning om man kommer bakis så det märks". Livet är inte lätt när det är hårt. Skidsäsongen har varit fantastisk (eller egentligen har den nog bara varit sådär med halvtaskigt väder och mycket dimma) men jag har ändå åkt mer skidor än under hela mitt liv hittills.

Jag fick faktiskt erbjudande om att stanna kvar över sommaren i Trysil men efter mycket moget övervägande (och en hel del ångest) så valde jag att tacka nej och åka hem istället. Ett beslut som jag såhär i efterhand känner mig väldigt nöjd med, även om jag stundtals saknar livet i Trysil sjukt mycket just nu. Det kan iofs ha nåt att göra med att jag just nu mest försöker få mina dagar att gå genom att söka jobb och skriva på min uppsats som jag vill ha examinerad till sommaren. Tänkte att jag också skulle bli färdigutbildad någon gång. Kan känna att det där med jobbsökande inte känns så himla hoppfullt just nu med tanke på det ekonomiska läget men man måste ju ändå försöka. Jag har ju iaf jobb över sommaren så får vi se vad som händer sen. Går jag fortfarande arbetslös i december så drar ju en ny skidsäsong igång i Trysil och dit är jag välkommen tillbaka det vet jag. =) Helst av allt skulle jag dock vilja ha ett riktigt jobb som har med min utbildning och göra.

Att komma hem känns otroligt skönt på många sätt och vis men samtidigt konstigt och förvirrande. En del vänner har försvunnit från stan, de andra jobbar jämt och ständigt nästan och även om jag vet att mycket händer på 5 månader var jag nog inte riktigt beredd på hur mycket som inte skulle va som jag kom ihåg det. Det känns lite som jag tryckte på pausknappen till mitt liv i Västerås när jag åkte iväg och när jag kom hem och skulle trycka på play igen så hade det rullat framåt en bra bit. Så även om jag förstod att saker skulle va annorlunda när jag kom hem hade jag ändå hoppats på att vissa saker skulle va som förut. Det värsta är att vissa saker tror jag att jag skulle kunna få tillbaka som det var innan jag åkte men frågan är kanske hur mycket energi det är värt att lägga ner på det när jag åker om en månad igen. Inte helt oväntat skall jag spendera sommaren på Gotland och lämnar därmed stan för två månader igen. Och här någonstans kommer jag nog till känrnpunkten i det som har varit mitt grubbleri nästan ända sen jag kom hem, men framför allt den senaste veckan. Hur mycket är det värt att kämpa för det jag tror mig verkligen vilja ha men inte vet om jag kan få när det finns nåt som säkert kan vara lika bra som jag faktiskt kan få. Sen kommer ju naturligtvis även nästa fundering om är det verkligen det jag vill ha eller är det bara en fix idé av en massa olika skäl som jag säkert skulle kunna analysera sönder i timmar (min utbildning kan ha nåt med mitt sönderanalyserande att göra) men väljer att inte göra (här i alla fall). Livet var så mycket enklare i Trysil ;P

Nu ska jag sluta älta, vara bitter och tragisk och istället försöka få i mig lite frukost för nu har jag suttit och varit hungrig i snart två timmar och det börjar kännas onödigt (jag har ju faktiskt frukost hemma). Tror jag blir en mycket gladare och positivare människa då. Det är ju trots allt jag som är "bright and shiny" av siameserna.

Jag är tydligen en kidnappare.

Jag vet att jag har blivit anklagad för att ha varit en kidnappare ända sedan jag övertalade Anna att komma och jobba hos mig i Norge men nu är det tydligen bevisat, jag ÄR en kidnappare... I brist på bättre saker att göra en onsdag i Västerås bestod planen av rabarberpaj (med rabarber från Vara) på schemat ikväll. Resultatet blev dock ett annat. Rabarberpajen är fortfarande inte bakad däremot har vi lagat lasagne och druckit aninge för mycket vin. Helt klart bättre än paj ;) Hur som helst Anna konstaterade för en liten stund sen att hon kanske borde ta sig hem när jag lite skämtsamt sa att nej det fick hon inte alls. Då sträckte hon sig helt lugnt efter vinboxen och konstaterade att "om jag inte får åka här ifrån så fyller jag på ditt vin" och sen kallade hon mig för kidnappare. Så kan det gå en helt vanlig onsdag :)