Jag skulle faila ganska snabbt som modebloggare känner jag. Sitter här och funderar på om jag borde skriva nåt om eftermiddagens besök på stan men kommer egentligen inte på nåt som verkar tillräckligt intressant. Trots det köpte jag en klänning och ett linne och min partner in crime också handlade en del saker fast av mer teknisk karaktär. Så istället fick jag tipset att blogga om fusk eller om det var etik. Jag kommer därför nu rakt av stjäla ett stycke ur min väns essä. Samma vän som förövrigt föreslog ämnet.
Utgår vi istället från partikularism, vilket är klassen i de här bryderierna, är det inte rätt att jag fuskar. Om klassens samtliga elever tillåts använda fusklapp finns det däremot inga hinder. Det gynnar samtligas intresse och alla blir nöjda och glada, förutom alla andra elever i hela världen då. För att de ska känna sig rättvist behandlade får vi övergå till universalistisk utilitarism.
Maximal lycka – fusklapp åt alla!
Att fuska sig fram i livet är etiskt sett rätt, vilket även kan påstås om att fuska sig fram i skolan – även om jag ignorerade ett par logiska hål som jag hittade i mitt etiska resonemang som nådde den slutsatsen. Jag fuskade med andra ord, vilket är helt rätt – fast på ett felaktigt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar