Bara så ni vet...

Jag är tillbaka på fast mark igen. Helgen på Gotland har varit jättebra. Mer om den en annan gång för just nu orkar jag inte. Tänkte däremot bara meddela alla att min mobil tyvärr inte är tillbaka på fastlandet igen. Jag svarar alltså inte om någon ringer eller smsar mig inom det närmsta dygnet. Förhoppningsvis kommer den med posten imorgon. Fram till dess är det här, facebook eller msn om man vill ha tag på mig. 

Alla dessa valmöjligheter.

Jag har massor med spännande saker att skriva om min dag. Fast spännande kanske var fel ord. Däremot har jag inte kunnat bestämma mig för vad jag ska skriva om så det mesta gick ni uppenbart miste om. Eftersom jag precis lagt mig i sängen tänker jag skriva om min senaste "det här kan jag blogga om" tanke. Jag befinner mig som ni säkert redan vet i Stockholm. Då varken mamma eller bror sover i lägenheten i natt är jag här helt själv. Jag fick således tre alternativ när jag skulle gå och lägga mig. Sova i sängen, soffan eller på madrass på golvet. 

För att sova i sängen måste jag bädda ur brors lakan och bädda i mina och sen bädda ur mina imorgon bitti och bädda i hans igen eftersom han kommer hem imorgon. Sover jag i soffan måste jag förutom det uppenbara med att bädda i och ur mina sängkläder också plocka bort en hel hög med soffkuddar plus att soffan lutar och jag bara nästan kan ligga rak. (Ja jag sover med raka ben som oftast). Sover jag på madrasserna på golvet så måste jag plocka fram dem från där de står mellan soffan och väggen. Sedan är de också från 70-talet och aningen väl använda så man måste ha två ovanpå varandra och lägga dem åt rätt håll för att inte det ska bli för hårt. 

Vart tror ni jag valde att sova någonstans?

Håller tummarna och hoppas innerligt!

Så var den där bekanta känslomässiga berg och dalbanan igång igen. Jag har fått en ny jobbintervju och förhoppningsvis är jag den enda kandidaten till tjänsten den här gången. Jag har nämligen typ varit på intervju där förut och då stod det mellan mig och en annan kille. Nu ringde de och undrade om jag var intresserad av en annan tjänst hos dem, i en annan stad. Jag sa naturligtvis ja så nästa vecka ska jag till dem igen och träffa hon som intervjuade mig förra gången samt hon som sitter på det kontor jag i så fall ska börja på. Tror ni jag kan ha sådan tur att de inte har frågat fler än mig? 

Life is like a box of chocolate.

Jag har hört att det är jättebra att vara ute och springa och gå totalt 7,5 km (mest gå eftersom telefonen ringde) och sedan åka raka vägen till affären för att köpa chips och choklad för över 70kr. Skulle egentligen bara köpt lite choklad för det var jag sugen på. Stannade på Lidl (där jag verkligen aldrig handlar) eftersom jag just sprungit och inte var sugen på att träffa någon jag känner. (Eller ännu värre, nån jag bara vet vem det är och bara säger hej till om ens det.) De hade inte chokladen jag ville ha så istället för att inte köpa nåt alls köpte jag två andra sorters choklad och sen hittade jag ett billigt erbjudande på två rör Pringles. Så nu har jag ätit säkert över 100 gram choklad och ett halvt rör chips. Bra där tjejen! 

En flykt från alla borden.

Jag har egentligen massor med viktiga saker jag borde göra. Kanske just därför jag hamnade här med den här listan. Så mycket lättare än att skriva både uppsats och jobbansökningar.

AVSLUTA MENINGEN!

Jag har insett att min senaste kyss - vill jag göra om igen, även om jag inte riktigt vill erkänna det.

Jag pratar - ofta, högt och gärna.

Jag tycker om - hösten.

Jag avskyr när folk - får mig att känna mig osäker.

Mina närmaste vänner är - de allra bästa människorna jag kan tänka mig.

Min första vän hette - Erik.

Kärlek är - omöjligt att tvinga fram.

När jag borstar tänderna - gör jag det i badrummet oftast.

När jag lagar mat - är jag oftast panikhungrig.

Jag tänder på - utstrålning.

Det är charmigt när -  folk visar att de bryr sig.

Det sexigaste yrket är - elitidrottare (räknas det som ett yrke?)

Jag är rädd för - myror.

Den värsta känslan är - att inte räcka till.

Den bästa känslan är - att få skratta tillsammans med mina vänner.

Jag är bäst på - att vara jag.

Jag är sämst på - att hålla ordning.

Om jag var ett djur skulle jag vara - en fågel.

Om jag var en insekt skulle jag vara - en fluga (är flugor insekter?)

Om jag vore ett redskap skulle jag vara - En fil.

Jag kommer alltid att vara - stolt över de saker jag hittills har presterat i mitt liv.

Det finaste som finns - att sitta på stranden och se ut över öppet hav.

I sommar - hoppas jag mitt liv ser lite annorlunda ut.

Sist jag grät var - för bara någon vecka sen tror jag.

Jag kan - stå på ett ben och blunda.

Jag kan inte - räkna division i huvudet.

När jag vill tänka går jag - in i duschen.

När jag bakar så bakar jag - paj.

Min mobiltelefon är - inte riktigt som det ska.

När jag vaknar på morgonen - önskar jag oftast att jag kunde sova längre.

Innan jag går och lägger mig - har jag ofta legat i soffan och tänkt att jag borde ha lagt mig för länge sedan.

Just nu tänker jag på - vad jag inte kan eftersom jag inte svarat nåt där än...

Bebisar är - något jag lär simma

Idag har jag - ätit frukost och suttit i soffan och gjort allt annat än det jag borde.

Ikväll ska jag - fika med några av mina vänner.

I morgon kommer jag - att jobba.

Jag vill verkligen - ha ett riktigt jobb.

En fika, flera ...?

Hur stor är chans är det att man dubbelbokar sig på fika och sen blir båda inställda? Inte för att det gör så mycket för jag är galet tröt. Varför jag dubbelbokade mig? Inget var hugget i sten och därför tänkte jag att chansen är ganska stor att i alla fall en av fikorna blir flyttade på. Uppenbarligen hade jag rätt.

Städa, städa varje fredag och så varje jul.

I morse väcktes jag av ett sms från mamma om att hon kommer redan idag i stället för imorgon. Nu vet jag vad jag ska spendera dagen med i alla fall. Som Anna så fint sa häromdagen, det är nåt särskilt med mammor som kommer på besök.

Hjälp!

Jag har hittat en låt som jag helt hade glömt bort. Nu undrar jag således är det någon annan som kommer ihåg när den kom? Hade gruppen några mer hits? Och har den varit med i nåt (typ serie, film eller nåt annat) eller är det bara en helt vanlig låt?

Jag fick ju alla fall se... ehh... hmmm... eller nä.

Det skulle visa sig att jag inte alls hade behövt gå upp i morse. När jag kom till jobbet i Eskilstuna (med god marginal för en gång skull) visade det sig vara stängt och mörkt. Ingen av mina chefers bilar stod utanför heller. Visst jag är lite tidig tänkte jag och väntade en liten stund. Klockan blev slutligen startdags och stället förblev lika mörkt och tomt. Började försöka jaga min chef både på jobbtelefonen och mobilen utan svar. Vad gör jag nu tänkte jag, åka hem eller stanna kvar... Det slutade med att jag 28 år (snart 29) gammal ringde mamma! Hon svarade inte heller visade det sig för hon satt i möte. När hon väl ringde upp sen skrattade hon åt mig och undrade varför jag ringde henne när jag inte kom in på jobbet. Jag tänkte snarare att hon i hennes egenskap som chef kunde ge mig ett råd i om jag skulle sitta kvar utanför jobbet och vänta och i så fall hur länge eller ge upp och åka hem. Innan hon fick tag på mig hade dock min chef ringt upp mig och förklarat läget. Gruppen jag skulle ha tagit hand om hade avbokat igår och på grund av diverse tekniska strul hade meddelandet trodde att hon hade lämnat på min telefonsvarare inte nått fram till mig. Inte så mycket mer att göra än att snällt åka tillbaka till Västerås igen. Inte varje dag man åker tur och retur Eskilstuna och är tillbaka igen innan klockan slagit 10.

God morgon!

När jag vaknade för en timme sedan sa min termometer minus tre grader, nu visar den minus fyra. Är det bara jag som tycker att den verkar gå åt fel håll? Ni vet ju säkert vad jag tycker om snö och sånt före min födelsedag, så ingen vinter än på en månad om jag får be.

Wish me luck.

What the hell känslan och lugnet från häromnatten är helt som bortblåst, men here I go anyway. Nu är jag trött på det här. Håll tummarna för mig!

I ett känslotomt tillstånd.

Idag känner jag mig mest tom. Har försökt känna efter vad jag känner men utan resultat (om man inte räknar huvudvärken som jag blev varse om.) Tror min kropp har en säkerhetsspärr i vissa lägen som den slår på och som gör att jag inte känner någonting. Ganska praktiskt kan jag tycka, men det framkallar en viss känsla av tomhet. Vad jag egentligen pratar om? Psykopater och mitt fantastiska ex. Spenderade över tre timmar i telefon igår med att främst prata om honom och andra psykopater och ett kort telefonsamtal i morse. Det rör upp en massa gamla minnen och känslor från en jobbigt tid. Ändå känner jag mig mest tom just nu (bortsett från en liten klump i magen vill säga). För egen del kan jag dock meddela att jag har insett att när jag var ute på krogen sist slog mig inte tanken om att jag kunde springa på honom där en enda gång! Det känns otroligt skönt för det var nog första gången någonsin. Det går förhoppningsvis åt rätt håll med andra ord.

Dagens dilemma.

Jag måste säga att jag är otroligt rastlös där jag ligger i soffan, och är lite småsugen på att hitta på nåt. Dock vräker regnet ner ute så jag har ingen lust att ta mig utanför dörren. Någon som har bra tips på vad man kan hitta på själv hemma?

Efter nattens alla seriösa inlägg...

1. Ditt riktiga namn: Eva-Lotta
2. Ålder: 28
3. Bor: I en relativt stor svensk stad.
4. Hur lång är du? 175 cm och kortast i min familj.
5. Min ögonfärg samt hårfärg: Gröna ögon och just nu mörkbrunt och rött hår.
6. Någonting jag tycker om med mig själv: Att jag vet vem jag är.
7. Någonting jag inte tycker om med mig själv: Att jag är sjukt feg ibland.
8. Vad jag är rädd för: Myror och att hoppa.
9. Vad jag tycker om att göra: Umgås med vänner, läsa, gå barfota i gräset på sommaren, strosa runt på stan, ja listan kan göras precis hur lång som helst.
10. Bästa känsla: Glädje
11. Värsta känslan: Att inte räcka till.
12. Har du någon pojkvän? Inte sist jag kollade i alla fall.
13. Är du kär just nu? Nä det skulle jag inte påstå.
14. Vill du gifta dig? När jag var yngre svarade jag alltid nej, men nu tänker jag att what the hell vaför inte.

15. Följande saker vill jag göra innan jag dör:

16. Min käraste ägodel: Datorn eller möjligtvis mobilen av den anledningen att jag skulle ha svårt att klara mig utan dem. Men det finns andra saker av mer emotionellt värde.
17. Något jag vill ha i present: En cykel, ett jobb, en lägenhet, slutar nog där för jag skulle kunna fortsätta i evigheter.
18. Favoritkläder: Linnen kanske.
19. Favoritdjur: Igelkottar, så himla söta djur.
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest: Rock och pop
21. Favoritlåt just nu:  Hmm svårt, Robyns Dancing on my own kanske eller Olly Murs Please don't lett me go. Fast det finns ju så många bra låtar just nu.
22. Har du några tatueringar eller piercingar? Helt otaggad.
23. Roligaste/tråkigaste ämne i skolan: Roligast... hmm... psykologi kanske, tråkigast är lätt metod i alla fall.
24. Stjärntecken: Skorpion... svartsjuk, maktgalen, sexgalen, mystisk och långsynt det är jag det. En jäkla bitch helt enkelt.
25. Beskriv din frisyr med ord: Axellångt mörkbrunt hår som är lite uppklippt och en lugg. En sådan där riktig bang som är mörkbrun och röd.
26. En film jag älskar: Remember me.
27. Tv-program jag gillar: Lite sällskap
28. Detta äter jag gärna: Vad som helst nästan, bara jag slipper laga det.
29. Dricker helst: Vatten på dagtid, vin, öl eller caipirinoska vid festligare tillfällen.
30. Hit vill jag gärna åka på semester: New York, Thailand, Vietnam, Brasilien, Kenya, Gotland behöver jag fortsätta?
31. Jag tror på: Att allting alltid löser sig.
32. Person du beundrar: Morfar
33. Favoritfärg: Grönt
34. Favoritcitat: Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat" -Nalle Phu 

35. Senast köpta skiva: Ehhh.. ärligt talat ingen aning.
36. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är: Ärligt talat så är det helheten. Vissa bitar gillar jag mer än andra men tillsammans så tycker jag att de utgör ett vinnande koncept.
37. Om jag vore ett djur skulle jag vara: En fluga, tänk vad många roliga konversationer man skulle få höra och vad mycket spännande saker man skulle få se om man kunde ta sig in relativt obemärkt hos folk.
38. Vad lyssnar du på just nu: Robyn - Dancing on my own

39. Vad är det senaste du installerade på datorn? Ett antivirusprogram.
40. Vilken är din favoritrestaurang: Bali på Parken Zoo, eller kanske inte men de har haft världens bästa servitris där under sommaren. Bolaget i Visby tillhör helt klart en av favoriterna. Sist jag var där ville jag inte sluta äta och har ett svagt minne av att jag funderade på att fria till kocken.
41. Hur många barn vill du ha: Fler än 0 och färre än 100, men jag känner att jag lite är nöjd med det jag får.
42.Vilken musikstil tycker du mest illa om: Tycker egentligen inte illa om någon men har aldrig riktigt förstått mig på jazz.
43. Badkar eller duschkabin: Dusch
44. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden: Remember me
45. Favoritpizza: Boro från Campino i Varberg utan tvekan
46. Vilken färg på läppstift använder du: Har nog inte använt läppstift på nästan tio år. 
47. Vem är den senaste som du åt ute med och vad åt ni? Åt sallad (och pommes) på Max med Anna igår.
48. Är du bra på matlagning? Om jag måste så kan jag.
49. Pepsi eller Coca Cola? CocaCola
50. Vad var det senaste du handlade? En sallad och pommes på Max

51. Har du kräkts offentligt?  Njä, inte vad jag kan komma på.
52. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Inte en chans, tror att kärlek är djupare än så. Däremot tror jag på attraktion vid första ögonkastet och att två personer utan tvekan kan känna en stark dragningskraft till varandra vid första ögonkastet. (Ja, jag är beteendevetare jag vet att det märks)
53. Vem var det du besökte på sjukhus senast? Mitt fantastiska ex.
54. Hade du mycket hår som liten bebis? Vet inte, men det var svart ovanligt länge.
55. Vad har du i din väska? Beror på vilken väska, men plånbok, kvitton, en penna, lypsyl, nycklar, papper, tamponger, hårband och lite annat bra ha skrot.
56. Vem ringde du senast? Emelie
57. När såg du senast din mamma? Tre veckor sedan ungefär.
58. Har du någon gång hittat en katt? Nix

59. Vilken är din favoritplats? Nisseviken
60. Vilken plats föredrar du minst? Kan faktiskt inte komma på någon.
61. Var tror du att du befinner dig om tio år? Platsmässigt ingen aning, i övrigt tror jag att jag har jobb, sambo eller kanske till och med man, barn och så vidare. Eller så är jag skild och ensamstående mamma vem vet. 10 år är lång tid. 
62. Vem fick dig att skratta senast? Anna. 
63. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej det är jag inte.
64. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar
65. Sover du med eller utan kläder på dig? Med kläder, eller ja kanske inte kläder men nattlinne i alla fall.
66. Hur många kuddar har du i sängen? 2
67. Hur många landskap har du bott i?  5 landskap och ett fylke.
68. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota men det beror på, skulle aldrig gå på stan barfota exempelvis då vill jag ha skor.
69. Är du social? Ja.
70. Vilken är din favoritglass? Bananchoklad eller möjligen päron.
71. Vad skulle du göra om du vann en miljon?  Köpa en lägenhet kanske, eller typ en halv i alla fall.
72.Tycker du om kaffe? Japp.
73. Vad dricker du till frukost? Te och juice oftast.
74. Sover du på någon särskild sida? På rygg eller på sidan.
75. Tycker du om att mysa? Med rätt sällskap så absolut.

76. Är du en beroendemänniska? Inte helt säker på att jag riktigt förstår frågan men jag säker nej.
77. Känner du någon med samma födelsedag som din? Har för mig att jag gjort det nån gång men kan inte komma på vem så antagligen inte.
78. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, norska och lite, lite tyska
79. Har du någonsin åkt ambulans? Tack och lov inte.
80. Föredrar du havet eller en pool? Havet slår allt.
81. Vad spenderar du helst pengar på? Shopping och trevliga stunder med mina vänner.
82. Har du någon gång testat narkotika? Nix
83. Vem är den roligaste människan du känner? Måste jag bara välja en så blir det svårt, men Anna, Petra och P-A ligger bra till.
84. Välj ett ärr på din kropp? Mitt vattenkoppärr på kinden. Glömmer nämligen att jag har det med jämna mellanrum så när folk frågar vad jag har där så kan jag svara att jag inte vet. Det har till och med hänt att jag konstaterat att jag inte sett det på länge och varit tvungen att gå till spegeln och kolla om det finns kvar. Varför det skulle ha försvunnit är lite oklart men jag väljer det helt enkelt för att det sitter mitt på kinden men jag ser det ändå inte på mig själv. 
85. Vad har du för ringsignal? En helt vanlig tråkig sådan.

Insikternas natt.

Jag har fått ytterligare en insikt och eftersom jag uppenbarligen känner mig modig just nu tänker jag dela med mig av den till er. Jag har flera gånger den senaste veckan fått svara på frågan vad jag är rädd för. Mitt svar har hela tiden varit att jag är rädd för att inte få nåt svar tillbaka. Jag har i och för sig också alltid konstaterat att jag nog aldrig varit med om det direkt i det här fallet så jag vet inte riktigt varför jag är rädd för det. Nu har jag däremot kommit på vad jag nog faktiskt är rädd för på riktigt och som är orsaken till alla andra rädslor. Jag är rädd (inte bara rädd utan livrädd) för att vara den där tjejen som inte fattar piken. Ni vet hon som aldrig slutar höra av sig fast personen i fråga klart och tydligt genom handling har visat att det inte finns något intresse för kontakt. Alla mina killkompisar har nog någon gång träffat på denna tjej och jag har alltid varit rädd för att bli henne. Tror i och för sig att min rädsla är ganska obefogad (särskilt eftersom jag praktiskt taget aldrig hör av mig) men ändå det är vad jag är rädd för innerst inne. Så nu vet ni.

På tal om nåt helt annat. Det känns jättekonstigt att veta att Anna har gått upp vid det här laget och snart är på väg till jobbet och jag har inte somnat än. Tur jag är den utav oss som är arbetslös för annars hade det blivit konstigt. Det är förresten ganska skumt, igår däckade jag praktiskt taget vid 22:30 idag har jag inte ens somnat än och andra är på väg till jobbet.

När jag är fuller då är jag stark, fan vet om jag ej är modig.

Ni kan aldrig tro vad jag gör så här strax innan fyra natten mellan måndag och tisdag. Jag sitter och skriver på min uppsats!! Kunde inte sova och tänkte att om jag plockar fram den löser det sig nog. Brukar bli trött och sömnig bara av att titta på dokumentet. Det funkade tydligen inte och jag sitter och pillar på den. Kanske inte världens mest effektiva pluggtid men allt som blir gjort är ju ett framsteg tänker jag. Fast det var egentligen inte alls det jag hade tänkt blogga om... Ville bara säga det ändå.

Fördelen eller nackdelen med att sitta vaken så här mitt i natten är att jag kan filosofera fram och tillbaka över saker. (Inte Afghanistan den här gången faktiskt). Kanske spelar det in att det är mitt i natten och att det är lite svårt att kontakta folk så här dags men just nu känner jag "the hell with it, vad har jag att förlora". Imorgon smäller det helt enkelt (om nu mitt nyvunna mod finns kvar hos mig då vill säga). 

Med tanke på min rubrik kanske jag ska tillägga att jag inte är full. Har inte druckit ens en gnutta alkohol så modet beror på nåt helt annat. Antagligen på den lilla insikten jag nyss fick. Någonting jag egentligen varit medveten om innan men aldrig riktigt slagits av innebörden av det. Lite som när jag insåg att killar faktiskt också har känslor som jag så fint sa till min kompis. Naturligtvis vet jag att killar har känslor (jag är ju faktiskt inte helt dum även om det ibland verkar så) men jag slogs av tanken att det kanske inte bara är jag som är rädd och tycker att situationen är knepig. Det kan ju faktiskt gå åt båda håll. Dagens (eller nattens) insikt handlade snarare om att det måste vara ganska förvirrande för killar som träffar mig. Generellt sett är jag en ganska självsäker tjej som kan vara både kaxig och småspydig. När det dock kommer till killar jag är intresserad av försvinner allt detta och jag blir eventuellt världens nojigaste tjej. Då slutar jag att vara kaxig och slutar att ta för mig. Undrar hur många killar genom åren som har missförstått det för ointresse? Och helt ärligt, vilken kille vill ha en sådan tjej? Nä, imorgon tänker jag göra slag i saken och sen får det bära eller brista. Fast jag känner redan hur modet börjar svika...

Nu ska jag sluta med mitt nattliga svammel och återgå till att lyssna på regnet blandat med Melissa Horn (som precis sjöng nåt om att du håller om mig och jag vågar hålla kvar tätt följt av hur ska det gå, hur ska det gå, hur ska det gå) och fortsätta pilla på min uppsats.

Here we go again.

Så har det smällt i Afghanistan igen. Ingen död men två svenskar skadade den här gången. Inte min kompis den här gången heller som tur är! Ändå känns det självklart. Nu får det vara slut på de här dumheterna tycker jag!!

Goda råd är dyra.

I förmiddags var jag på ett möte på arbetsförmedlingen. Vi var fem personer som dök upp av 15 kallade. En av deltagarna skojar? lite innan med de som ska hålla mötet mötet om att hon vill ha det kort och koncist. Under själva mötet visade det sig att denna kvinna talade nästan lita mycket (om sina egna erfarenheter och funderingar hon hade) som möteshållarna själva. Så min gissning är att mötet säkert blev nästan dubbelt så långt på grund av henne. Nog om det nu åker jag till Siamesen för att hjälpa henne med att köra saker till återbruket och en fika. På återseende.

Did the pipes play the flowers of the forests.

Helgen blev inte alls som jag hade hoppats med den har varit riktigt bra ändå. Bortsett från två saker. Mitt nyckelkort strulade på jobbet i lördags vilket gjorde att jag inte kom in och att vi fick ställa in de tre första grupperna. Det slutade med att jag fick köra två grupper, sen vara ledig i tre timmar innan jag fick köra två grupper till. Så kan det gå när man inte har nåt annat planerat en lördageftermiddag. Kvällen slutade med en filmkväll med Carro och Carro. Först såg vi Remember Me, har ni inte sett den så har jag bara en sak att säga, se! Sen försökte vi se The book of Eli men det gick sådär. Vi somnade alla tre och ingen hängde riktigt med i filmen. Det kan ha nåt att göra med att klockan var närmare halv ett när vi satte på den. 

I bilen på väg hem fick jag höra (via radion) om den stupade soldaten i Afghanistan. Trodde nästan mitt hjärta slutade slå för en sekund innan de berättade vem som stupat och jag insåg att det inte var Henke. Just då var jag så trött så jag kände mig nöjd med vetskapen om att det inte var han och somnade nästan direkt. Idag har jag försökt undvika allt som kan ge information om det eftersom jag inte visste hur jag skulle reagera på det. 

Istället har jag varit och ätit tacos på Kåren som i gamla tider. Mycket trevligt men samtidigt konstigt. Mer om det en annan gång kanske. Jag har gått en liten sväng på stan, varit ute och sprungit, vid flera tillfällen funderat nästan helt seriöst på att höra av mig till en viss herre men varje gång valt att låta bli. Sen fick jag för mig att jag skulle se på nyheterna och det var uppenbarligen en väldigt dålig idé. Alla känslor jag var rädd för bara ramlade över mig och jag kände oro, rädsla, ångest, förvirring och lite till på en gång. Nu funderar jag på om jag ska höra av mig till honom eller inte och vad jag i så fall ska skriva. Har ju inte pratat med honom sen ett tag innan han åkte. Samtidigt som en av mina kloka vänner sa att vid sådana här tillfällen spelar det kanske inte så stor roll. En annan klok vän sa också att jag kan vänta lite och höra av mig om ett tag för att fråga hur det är med honom.

Girltalk.

Jag som skulle sova tidigt ikväll. Var ju så galet trött tidigare. Fast måste ändå erkänna att det är killsnack som har hållit mig vaken tills nu, så det har lätt varit värt det. Och eftersom facebookchatten inte riktigt är den bästa av kommunikationsvägar så finns det numera också någon form av diffus plan om en fika för att fortsätta reda ut hur våra kärleksliv ser ut. Det är lite roligt med nya vänskaper för man får reda på så mycket nytt. Inget ont om mina gamla vänner ni är fantastiska men om er vet jag redan nästan allt.  Nya vänner har möjligheten att chockera, jag tror att jag gjorde det ikväll när jag berättade hela min historia (i en ganska kort version ändå) om en viss herre.

Jag har också lättat mitt hjärta för en av två och det känns mycket bättre nu. I och för sig kvarstår det jobbigaste men den första reaktionen lovar gott om den andra. Kryptiskt? Ja men så blir det lite eftersom jag inte vill hänga ut någon. Sedan har det också lite att göra med att jag skaffat mig nya tjejkompisar där en av dem haft ihop det med samma kille som jag. Det sjuka är att hade det inte varit för det hade vi kanske inte blivit vänner och det gör mig absolut ingenting att det är så. Samtidigt finns det väl en viss risk att det ställer till saker också och det hoppas jag verkligen inte att det gör. Det är alltid svårt med nya vänskaper då man inte är helt hundra på vart den andre står. Visst vi har pratat om det, det var nästan det första vi gjorde men ibland rör det (läs: jag) till saker. Hur som helst nu ska jag sluta yra i nattmössan och faktiskt försöka sova lite. Ska ju trots allt jobba imorgon. (Och jag vet att jag redan har avslöjat mer än jag tänkt så fortsätter jag att skriva finns en risk att jag avslöjar ännu mer).

Bängel?

Idag har jag kallats för pärlan, fått höra att jag är "en ängel med ett b framför", (bara jag som inte fattar?) jag har fått en prick i himlen stor som en curlingpuck (det var tydligen någonting jättebra), massor med kramar och erbjudande om att dansa. Jag har också fått höra några halvsnuskiga historier, i stil med "det är såsen som gör det sa tjejen", fått höra att jag verkar vara en tjej med koll (efter att jag först blev ifrågasatt och när jag kunde svara för mig sa han "ja jag sa till de andra att det är nog ingen fara för du verkar vara en tjej med koll"... bra där), fått höra att jag ser glad ut, fått frågan varför jag vandrar runt ensam "för man måste ju hålla koll på tjejer som vandrar runt ensamma på dans, ifall de inte vill det" (av en gubbe som inte tillhörde gruppen jag serverade), lyssnat på dansbandslåtar med fantastiska (eller i alla fall underhållande) texter, fått höra att jag borde få smisk på munnen (tänkt som ett skämt). Mest har jag nog ändå spenderat dagen med att försöka se upptagen ut för att ducka så många kramförsök, klappar, och all annan kroppskontakt över huvudtaget. Varför ska alla gamla gubbar alltid kramas med unga tjejer? Okej om det bara hänt en gång men det är ju alltid känns det som.

Nu förstår jag inte riktigt.

Just nu är jag jättetrött, det har varit en bitvis intensiv dag och det blev tyvärr inte mycket sömn i natt. Ändå är jag sjukt rastlös och uttråkad. Fast skulle nån fråga om jag vill hitta på nåt skulle jag antagligen banga om inte personen sa "jag kommer till dig och så däckar vi i soffan ihop" för nåt annat har jag inte ork till. Ändå är jag som sagt rastlös och uttråkad. Hur går det ihop egentligen??

Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut.

Soffan     - check

Film        - check

Choklad - check

Filt          - check

Sällskap - not check

Den där kramstunden framför tvn  fick mig verkligen att längta efter mer. Eller snarare, den fick mig att inse att jag saknar någon som håller om mig i soffan, någon som kramar på mig och talar om för mig att mitt hår luktar gott. Det känns lite tufft att erkänna faktiskt, men så är det.

Hon känner efter om det här är att vara fri? Om det här är ett liv med någon mening i?

Just nu känns det som om jag är tillbaka på ruta ett på alla plan i mitt liv. Förutom möjligen på vänskapsplanet för minna vänner finns fortfarande där och är underbara. Kanske borde jag ha dragit till Indien i alla fall, då hade jag trots allt vetat vad jag skulle göra och bo de närmaste två åren.

Igår var det Jag kan inte skilja på som var dagens låt, idag är det en helt annan.

Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
är det verkligen du?

Toma tankar.

Jag vill skriva, rensa huvudet, älta kalla det vad ni vill. Ändå kan jag inte komma på vad jag ska skriva. Jag vet inte ens vad jag tänker och hur jag resonerar, om jag ens tänker och resonerar. Det om inte annat är en konstig känsla. Även om jag kan vara kall och rycka på axlarna åt ganska mycket brukar det ändå pågå en process som bearbetar saker inne i min hjärna. Nu har nästan den också uteblivit, inte helt men nästan. Det enda jag har kommit fram till är att jag vet inte vad jag vill. En klok vän ställde frågan, om du låg på din dödsbädd imorgon vad önskar du då att du hade gjort. Lite drastiskt kanske men det funkade faktiskt, svaret kändes då glasklart. Problemet är bara att jag förhoppningsvis inte kommer att ligga på min dödsbädd imorgon och då blir beslutet så mycket svårare. Jag är rädd för att förlora de lilla det just nu känns som om jag har vunnit om jag faktiskt gör någonting åt saken. Samtidigt känns det som om jag kan förlora precis lika mycket av att inte göra någonting. Sen kommer den kanske avgörande frågan vill jag göra någonting åt saken. Är jag beredd på att ge mig in i hela den här karusellen igen? Jag vet att det kan kosta väldigt mycket mer än det smakar, men samtidigt är det inte lite det här delar av mig alltid har hoppats på?

Jag har också precis just nu insett en sak, jag har bekräftat ett av mina gamla rykten som jag alltid har skrattat åt att jag har. Det är nästan jobbigast av allt.

Dagens visa.

Jag har återupptäckt en gammal förälskelse. Den här för att vara exakt.

Tiden går fort när man har roligt.

Jag hade en jättetrevlig kväll igår med god mat, paj, vin, choklad, trevligt sällskap och massor med skratt. Dock kom det lite smolk i glädjebägaren (som han så fint uttryckte det i Lite sällskap igår) när jag kom hem och killen som jag hyr lägenheten utav berättade att han antagligen kommer att flytta hem tidigare än han tänkte från början. Redan till sommaren!

Ett långt inlägg om ingenting.

Jag vet inte vad jag ska säga om gårdagen mer än att den var grym på alla sätt och vis. Jag satt på en förfest med folk som är strax över 20 år och lyssnade på en tjej som säger att hon inte kan förstå sig på en tjej (kommer inte ihåg vad hon hette) som är 30 och umgås med de som är 20. Borde hon inte ta att växa upp snart? Funderade då lite på om jag borde berätta hur gammal jag är egentligen för de som inte visste men bestämde mig taktiskt nog för att va tyst. Vill ju inte genera någon. Kan också tillägga att jag har ingen brådska att växa upp, jag har hela livet på mig att vara vuxen. När jag väl växt upp finns det ju ingen återvändo. 

Idag har jag mest halvsovit på soffan till gamla tecknade serier (våga vägra bli vuxen liksom) och pratat i telefon i typ två timmar med Emelie. Vi hade uppenbarligen många viktiga ämnen att avhandla. Vi kom också fram till ett nytt fånigt beteende i stil med att ha ångest över att man inte har ångest. Just det sa jag  en gång till henne får några år sedan när jag gjort nåt som jag tyckte att jag borde ha ångest över men inte hade vilket gav mig ångest. Fånigt men sant. Nu har fröknarna som analyserar sönder alla situationer försökt analysera varför jag inte har analyserat den senaste tidens händelser. Vem vet, kanske har det här med att analysera blivit ett överskattat fenomen... Nä, antagligen inte men som sagt, just nu känner jag mig helt tillfreds utan att analysera hur saker och ting ligger till. Time will tell. Jag har således också kommit fram till att det är dumt att analysera varför jag inte analyserar så för tillfället ligger analyserna på hyllan. 

Ordet för dagen är: ny.

Alltså det här med att dricka på fastande mage... det är inte en bra idé känner jag. Har knappt ätit någonting på hela dagen, två omgångar yoghurt med müsli kommer man inte långt på. Nu har jag druckit knappt ett glas vin medan jag gör mig i ordning inför kvällens party och jag känner av det. Inte bra, inte bra. Dags för lite mat innan jag fortsätter fixa tror jag annars kommer den här kvällen sluta illa... I övrigt kan jag berätta att jag har ny frisyr (eller nygammal i alla fall), ny hårfärg (färger), ny outfit, nya skor, ett nytt vin jag inte provat innan, nytt smink, och nya vänner. Det är bara en ny krog som saknas men tyvärr verkar det dåligt med sådana i Västerås för tillfället. Ikväll laddar jag för fest med andra ord!!

"Han verkar så snäll".

Vissa saker ger mig ont i magen. En sådan sak är när jag blir påmind om mitt fantastiska ex beteende. Inte så att han på något sätt har dykt upp i mitt liv igen, har inte sett eller hört något ifrån honom på ganska länge nu. Den här gången var det istället en artikel på aftonbladet som fick mig att reagera. Den handlade om en deltagare i årets idol (inte någon av finalisterna dock) som står åtalad för att ha misshandlat sin flickvän. Rötägg finns det överallt och det var egentligen inte det som fick mig att tänka heller utan snarare de uttalande som de övriga gjorde om honom. "Det är chockerande för han verkar så snäll. Han är en jäkligt skön snubbe." "Nej, vad tråkigt, det förvånar mig. Han är en väldigt fin kille." 

Precis samma sak skulle kunna säga om mitt ex. Ni som var med i början av vårt förhållande tror jag precis förstår vad jag menar. Han var en skön kille som var jätterolig att umgås med. Brukar säga att jag blev kär i en kille och dumpade en helt annan. Det är en läskig tanke tycker jag att vissa människor är så otroligt bra på att dölja sitt verkliga jag. Samtidigt är det en viktig vetskap att det faktiskt kan vara så. Kan tänka mig att det är många både killar och tjejer som har haft svårt att bli trodda när de berättar om hur exempelvis deras partner kan bete sig eftersom han eller hon verkar ju så snäll och trevlig. Nog med dystert babbel nu ska jag försöka skriva simplanering, se på Idol och äta lite choklad.  Kanske också ska tillägga att jag inte går runt och misstror snälla och trevliga människor utan faktiskt antar att de allra flesta utav dem är just snälla och trevliga människor och ingenting annat. (Ifall någon nu fick det intrycket).

Tack för den hjärnan!

I natt drömde jag att var var tränade (något gruppass) och efteråt kom min tränare fram till mig och var orolig för mig och tyckte att vi borde prata och lägga upp en plan. Anledningen? Att jag var himla svag och inte blev starkare. Snacka om att känna sig dålig när man vaknar.

Dagens upptäckt!

Jag har precis upptäckt att om man lämnar långa kommentarer så fastnar de i skräpfiltret. Eftersom kommentaren var till ett inlägg som var en månad gammal har det uppenbarligen tagit lite tid för mig att upptäcka detta. Förlåt Tilde! men nu är i alla fall din kommentar publicerad ifall du har väntat på det. Nu vet jag att jag ska leta efter kommentarer även där så misstaget kommer förhoppningsvis inte att upprepas.

En dyr fika.

Efter ett ganska snabbt besök på rekryteringsmässan med min fd misslyckade sambo (vi kände oss båda lite besvikna över att det inte var så mycket spännande där) var det dags för en fika på stan med Siamesen. Efter en jättegod chokladkaka och ett ganska hårt (och inte alls krispigt) wienerbröd blev det lite spontanshopping i brist på bättre sysselsättning. Jag har akut behöv av skor (ja det är faktiskt ett riktigt behov den här gången) och byxor. Vad hittade jag på stan tror ni, två linnen, ett par leggings, en rund halsduk och en kjol. Provade faktiskt ett par riktigt snygga skor men de fanns inte i min storlek. Jag var faktiskt lite duktig och provade byxor också, fem par för att vara exakt men inga passade. Även om det hela blev mycket dyrare än vad jag hade tänkt mig var det helt underbart mysigt att gå på stan och shoppa med Siamesen. Det får bli snart igen vännen.

Ett steg närmare galenskapen.

Jag har tagit första steget mot att genomföra min galna idé. Fortsätter jag så här så kanske det faktiskt blir genomförbart. Det är en lång (läs näst intill oändlig) väg kvar men ett steg i rätt riktning är alltid något.

I dreamed a dream.

Jag skulle sova länge var planen idag, jag har nu varit vaken i över en timme redan Så kan det gå. Jag drömde en helt underbar dröm i natt. En sådan där dröm som fick mig att känna mig besviken över att den inte var sann när jag vaknade. Jag tänker inte tråka ut er med vad den handlade om men den fick mig lite att fundera. Eventuellt är den inte helt ogenomförbar i verkliga livet men det kommer att krävas en hel del ansträngning. Kanske är jag lite inspirerad av en av mina vänners berättelse just nu. Jag gillar folk som lyckas med det som länge verkar omöjligt.

Fredag hela veckan.

Hela dagen har jag tyckt att det känns som om det är fredag. Det kan ha någonting att göra med att jag är ledig imorgon och övermorgon. Att jag sen sitter här i soffan och äter chips, ser på film och myser (själv) gör ju inte direkt att det känns som onsdag heller. Satt lite och klurade på om jag var några dagar före eller efter i min tanke men kom fram till ett mycket bättre svar. Den här veckan fick helt enkelt en extra fredag och den är idag.

Dagens dilemma.

Orkar jag ta mig till affären för att köpa chips till filmen eller ska jag låta bli?

Och nog klarnar diset sakta till en väg som är helt ny.

Jag har tänkt blogga hela kvällen utan att jag egentligen kommit på något att skriva. Just nu händer det inte så mycket alls i mitt liv. Dagarna rullar på, jag jobbar lite extra, man kan kanske till och med säga att jag just nu misslyckas ganska bra med att vara arbetslös. (Förtydligande: jag klagar inte bara konstaterar). Inga smarriga detaljer att berätta om, inga spektakulära planer, inga förvirrande tankar eller situationer som behöver analyseras. Pratade med en vän tidigare ikväll och vi kom fram till att både mitt och hennes liv står lite still just nu. Inte egentligen på ett negativt sätt men vi känner båda två att det är som att vi går och väntar på att något ska hända, en lugn vila inför vad som komma skall. För vi vet båda två att plötsligt börjar det hända grejer och rulla på igen och då händer allt på en och samma gång. Kanske lika bra att ta det lugnt och ladda nu istället för att frustreras över tristessen.

Nu förstår jag verkligen inte?

Varför har jag ett missat samtal från en frisörsalong i Karlstad på min mobil?

God natt.

Har ni tänkt på att vissa dagar är så himla sköna när de tar slut och man äntligen får gå och lägga sig. Idag är en sådan dag utan tvekan.

Time will tell.

Idag har jag lite mer hopp om livet. Inte mycket klokare på jobbfronten men lite, det var i alla fall inte så illa som jag inbillade mig igår. Nu sitter jag här helt själv i soffan en fredagskväll, planeringen inför morgondagens jobb är klar och jag är allmänt trött och seg. Funderar nästan på om man får gå och lägga sig snart men ska försöka hålla mig vaken ett tag till. Sitter uppkrupen i soffan under en filt och funderar på om jag ska öppna chipspåsen jag har tittat på ett tag nu. Satt i precis samma fundering hela kvällen igår "ska jag öppna chipspåsen eller inte, vill jag verkligen ha dem". Lagom tills att det var dags att krypa i säng kom jag då fram till att jag faktiskt inte ville ha dem. (Ja jag vet, stoppa pressarna, kors i taket och alla andra uttryck som säger något i den stilen). Om det finns några chips kvar när den här kvällen är slut återstår att se.