Jag lovade visst en uppdatering om de senaste dygnen igår. Dagen har dock gått ut på att ligga i soffan och överlista huvudvärken som inte bryr sig om hur många värktabletter jag proppar i mig eller hur mycket vatten jag dricker utan bara tuffar på ändå som om inget hade hänt. Nu äntligen är den lite bättre och vid 20-tiden lyckades jag samla mig tillräckligt så mycket att jag kunde ta mig till affären och skaffa kvällsmat.
Ursäkter, ursäkter tänker ni nu... Så här kommer mina senaste dygn. Vaknade i fredags morse och kände mig helt tom i huvudet efter allt pluggande de senaste dagarna. Mamma bjöd på utsökt frukost och jag behövde inte ens duka av bordet med motiveringen att jag hade tenta. Jag tror inte att jag har sluppit undan att duka av bordet sen jag var stor nog att bära bort min tallrik själv. Väl i skolan så skrev vi tentan i en hörsal, funkade förvånansvärt bra men inte helt optimalt kanske. Det som fascinerar mig mest är att de har rökpauser på tentorna på Stockholms Universitet. Rökpauser! Då får alla som vill röka gå ut helt tysta och så följer en av tentavakterna med dem. Efter tentan gick jag raka vägen till bokhandeln och köpte en av böckerna till nästa kurs som börjar i morgon. Jag har dock inte öppnat den än, även om jag nog hade behövt med tanke på hur mycket vi har att läsa första veckan. Efter tentan åkte jag hem till mamma och försökte ladda om batterierna men en huvudvärk satte lite stopp för pluggandet till lördagens examination på jobbet. Blev soffläge istället.
En och en halv timme innan jag skulle i väg på Rise Against konsert tog jag mig samman och letade reda på ett ATG ombud för att hämta ut biljetten. Då hittar de inte min bokning, den finns helt enkelt inte. Så jag springer tillbaka hem till mamma och dubbelkollar mitt bokningsnummer, pratar lite med de jag ska gå på konserten med och det visade sig att de också hade haft krångel med att få ut sina biljetter. Bokningsnumret jag hade uppgett visade sig stämma och jag letade vidare efter nästa ATG ombud som inte heller hittade min bokning. Då blev jag lite lätt nervös. Killen i fråga tyckte nog lite synd om mig och började fråga om vart jag bokat biljetterna, vad det var jag skulle se osv och sen gjorde han ett nytt försök och kom på att han hade slagit fel på ett v och ett w. Så tillslut fick jag ut mina biljetter. Då var det ca 45 minuter kvar tills det skulle börja. Mötte mina två följeslagare på Centralen och åkte vidare mot Fryshuset där de skulle spela. De var helt grymma och jag får lite ångest när jag tänker på att jag kunde ha varit och sett dem i London tidigare i år men att det inte blev av. Det hade nog varit helt sjukt fantastiskt. Tyvärr tog konserten slut alldeles för fort och vi begav oss hem till Västerås igen. Jag var naturligtvis chaufför, så går det när man umgås med folk utan körkort... (Jag tänker här bespara er ett helt långt inlägg om friterade buskar eftersom det skulle ta upp ett helt inlägg i sig. Jag tänker heller inte beskriva upplevelsen vi hade på McDonalds i Enköping på vägen hem mer än fjortisfylla och otrevlig personal. Inte alla den stackars nya tjejen i kassan var det faktiskt bara synd om men killen som körde ut ätande gäster klockan tolv när det över allt stod att de skulle ha öppet till ett var faktiskt riktigt otrevlig.)
Efter att jag lämnat av syskonen Gustavsson och glidit förbi de köande människorna vid Kåren försökte jag få några timmars sömn innan det var dags för nästa examination. Min handledare skulle filma mig när jag höll i lektionerna på jobbet och skicka till min chef så hon kan godkänna mig som babysiminstruktör. Snacka om ångest. Fast min handledare hävdar att det inte kommer att vara några problem så jag litar på henne även om jag tyckte att det gick sådär. Skönt att det är gjort i alla fall. Nu ska jag göra ett försök att sova och hoppas att den här envisa huvudvärken har gett upp tills imorgon så jag kan ta mig till skolan.
Ursäkter, ursäkter tänker ni nu... Så här kommer mina senaste dygn. Vaknade i fredags morse och kände mig helt tom i huvudet efter allt pluggande de senaste dagarna. Mamma bjöd på utsökt frukost och jag behövde inte ens duka av bordet med motiveringen att jag hade tenta. Jag tror inte att jag har sluppit undan att duka av bordet sen jag var stor nog att bära bort min tallrik själv. Väl i skolan så skrev vi tentan i en hörsal, funkade förvånansvärt bra men inte helt optimalt kanske. Det som fascinerar mig mest är att de har rökpauser på tentorna på Stockholms Universitet. Rökpauser! Då får alla som vill röka gå ut helt tysta och så följer en av tentavakterna med dem. Efter tentan gick jag raka vägen till bokhandeln och köpte en av böckerna till nästa kurs som börjar i morgon. Jag har dock inte öppnat den än, även om jag nog hade behövt med tanke på hur mycket vi har att läsa första veckan. Efter tentan åkte jag hem till mamma och försökte ladda om batterierna men en huvudvärk satte lite stopp för pluggandet till lördagens examination på jobbet. Blev soffläge istället.
En och en halv timme innan jag skulle i väg på Rise Against konsert tog jag mig samman och letade reda på ett ATG ombud för att hämta ut biljetten. Då hittar de inte min bokning, den finns helt enkelt inte. Så jag springer tillbaka hem till mamma och dubbelkollar mitt bokningsnummer, pratar lite med de jag ska gå på konserten med och det visade sig att de också hade haft krångel med att få ut sina biljetter. Bokningsnumret jag hade uppgett visade sig stämma och jag letade vidare efter nästa ATG ombud som inte heller hittade min bokning. Då blev jag lite lätt nervös. Killen i fråga tyckte nog lite synd om mig och började fråga om vart jag bokat biljetterna, vad det var jag skulle se osv och sen gjorde han ett nytt försök och kom på att han hade slagit fel på ett v och ett w. Så tillslut fick jag ut mina biljetter. Då var det ca 45 minuter kvar tills det skulle börja. Mötte mina två följeslagare på Centralen och åkte vidare mot Fryshuset där de skulle spela. De var helt grymma och jag får lite ångest när jag tänker på att jag kunde ha varit och sett dem i London tidigare i år men att det inte blev av. Det hade nog varit helt sjukt fantastiskt. Tyvärr tog konserten slut alldeles för fort och vi begav oss hem till Västerås igen. Jag var naturligtvis chaufför, så går det när man umgås med folk utan körkort... (Jag tänker här bespara er ett helt långt inlägg om friterade buskar eftersom det skulle ta upp ett helt inlägg i sig. Jag tänker heller inte beskriva upplevelsen vi hade på McDonalds i Enköping på vägen hem mer än fjortisfylla och otrevlig personal. Inte alla den stackars nya tjejen i kassan var det faktiskt bara synd om men killen som körde ut ätande gäster klockan tolv när det över allt stod att de skulle ha öppet till ett var faktiskt riktigt otrevlig.)
Efter att jag lämnat av syskonen Gustavsson och glidit förbi de köande människorna vid Kåren försökte jag få några timmars sömn innan det var dags för nästa examination. Min handledare skulle filma mig när jag höll i lektionerna på jobbet och skicka till min chef så hon kan godkänna mig som babysiminstruktör. Snacka om ångest. Fast min handledare hävdar att det inte kommer att vara några problem så jag litar på henne även om jag tyckte att det gick sådär. Skönt att det är gjort i alla fall. Nu ska jag göra ett försök att sova och hoppas att den här envisa huvudvärken har gett upp tills imorgon så jag kan ta mig till skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar