Jag är inte van vid det här. Jag bor själv, har ingen att prata med och har inget jobb att gå till. För två veckor sedan bodde vi tre personer i en etta mindre än min studentlägenhet och jag jobbade nästan jämt. När jag inte jobbade låg jag på stranden, sov (ibland samtidigt), åkte på utflykt, träffade släkten eller umgicks med någon ur familjen. Med andra ord jag var aldrig vare sig hemma eller sysslolös. I och för sig, sysslolös skulle jag inte behöva vara nu heller för lägenheten ser ut som ett slagfält med kläder, skor, saker och packning både högt och lågt men jag har ingen energi just nu att ta vara på det. Istället sitter jag i soffan, kollar på friidrotten och känner mig uttråkad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar