Den första dagen på mitt nya liv börjar gå mot sitt slut. Det har faktiskt gått ganska bra om jag får säga det själv. Jag avstod muffinsen (jag har spanat på den i flera dagar nu och idag var jag riktigt sugen) till kaffet. Sedan råkade det slinka ner ett par muggar CocaCola av bara farten på jobbet. Att säga att det var en hektisk dag vore en underdrift och det var en "nödvändighet" för att få upp blodsockret till en nivå så jag var funktionell.
Trots dåligt vätske och matintag under dagen (och en extrem trötthet) kom jag ändå iväg på bodypumpen. Att köra stenhårt trots lite mat och vatten var kanske inte så smart. Halvvägs genom passet började jag bli smått snurrig mellan övningarna. Mer vatten tänkte jag och det hjälpte i alla fall tillräckligt mycket så att jag inte svimmade. Det hjälpte dock inte mot illamåendet som kom när passet var över. Nu sitter jag här i soffan och har både lyckats äta och duscha. Är otroligt trött både i huvudet och i kroppen och håller tummarna för att jag kommer upp ur sängen imorgon.
Den där nödvändigheten är verkligen livsfarlig.. särskilt när man äter samma mat varje dag och i stort sett är så trött på den att man blir illamående.. ja du vet. Av någon anledning är det alltid enklare att få ner en kaka ;) Eller som förra Fridhem när jag plötsligt kom på att jag inte ätit kvällsmat utan skrivit transfer istället när jag satt och väntade på bussen.. då blev det saffranspannkaka till kvällsmat.. allt för att inte kollapsa ;)
SvaraRadera