Datorkrånglet (som fortfarande inte är löst) har fått mig att helt glömma att äta lunch. Nu kurrar min mage så högt att det antagligen hörs in till grannen. Dags att värma lite soppa kanske och sedan fortsätta krångla med datorn. Det här verkar ta hela dagen och jag börjar faktiskt känna mig lite uppgiven. Tack och lov har jag haft stöd och hjälp från Min misslyckade sambo, även om det inte löst problemet så känns det helt klart som att han har hjälpt mig. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar