Klantigheten når nya höjder.

Det var längesedan jag kände mig så klantig som idag. Att jag gör småklantiga saker hela tiden är väl ingen som har gått miste om. I förra veckan skar jag mig exempelvis på en förpackning med salta pinnar så att jag var tvungen att plåstra om mitt finger. I vanliga fall brukar jag knappt ens reflektera över att jag slår mig och de flesta av mina blåmärken har jag ingen aning om när eller hur jag fick. (Jag får blåmärken väldigt lätt och med tanke på hur klantig jag kan vara är det sällan jag är helt fri från blåmärken.) Idag handlar min klantighet dock inte bara om skador.

Morgonen började ganska bra. Dock fick jag lite bråttom och bestämde mig för att ta med mig frukosten och äta den på tåget istället för hemma. Ingen idé att kasta i mig den när jag ändå ska sitta på tåget i 35 minuter tänkte jag. Packade ner frukosten och gick till tåget i lugn och ro. Kommer fram till tåget med 5 minuters marginal och ser att det är knappt 10 minuter försenat. Jättebra tänker jag, då hinner jag köpa en kopp te också. Först bestämmer jag mig dock för att köpa biljetten så det är klart. Precis när jag har fått ut den ur automaten inser jag att påsen med mina arbetskläder står kvar i hallen hemma. Tvekar kort om vad som är vettigast: åka med tåget utan arbetskläder och hoppas på att det går att låna ett par på jobbet eller gå hem och hämta kläderna och ta bilen till jobbet. Funderade till och med på om jag skulle hinna springa fram och tillbaka om jag låste in resten av packningen på stationen. Beslutade mig dock för att ta det säkra före det osäkra och ignorera det faktum att jag just betalt för en tågbiljett som jag inte kommer att utnyttja, gå hem och hämta kläderna och köra till Eskilstuna. Eftersom jag har världens smuligaste bröd ville jag inte heller äta i bilen så frukosten blev helt enkelt inställd.

Senare under dagen lyckades jag med en sådan där typisk "siamesklantighet". Jag dunkade in knät i en skåpdörr (en stängd skåpdörr) så hårt att jag inte bara fick ett blåmärke utan en bula också. Jag som tänkte försöka hålla mig blåmärksfri så gått det går till bröllopsfesten på lördag. Så bra gick det med andra ord.